KARMA, VÄNSKAP OCH GRANSKNING!

Det som skulle bli en lugn och händelse lös helg utvecklades till nåt helt annat. Fått svar på många frågor oxå fått lite skvaller som fick mig att le. Okej nu ljög jag fick mig och as flabba. Säger bara KARMAN är helt underbar ibland eller hur?  Har oxå kommit fram till vilka som är mina riktiga vänner och dom är inte många. En riktig vän finns där och stöttar i alla väder finns en som har hört av sig och undrat hur det är under den här krisen som varit med dottern utan att ha skvaller radaren på. S du är bara för go. Efter allt som varit med dottern bla så funderar jag på att avsluta en del  "vänskaper" känner inte att dom finns där när det är kris eller hör av sig och undrar hur det är bara för att. Vet inte hur jag ska göra känner mig för feg att göra det samtidigt som det tär på mig nåt fruktansvärt att bli dissad hela tiden. Ska fundera lite till kanske kan detta inlägg öppna någras ögon över hur dom faktist behandlar en del. Blir oxå heligt förbannad när dottern kommer hem från sin farmor och farfar och berättar att dom har ringt till hennes pappa och berättat att hon var där i helgen så att han dyker upp där. Varför kan dom inte förstå att hon inte vill träffa honom efter allt han har gjort? Han fick en sista chans i julas och den sumpade han totalt. Varför kan dom inte respektera henne så pass att hon får välja själv om hon vill träffa honom? Blir så förtvivlad när jag ser vad vuxen världens svek gör mot mitt älskade barn. Samtidigt blir jag rädd över hur det ska gå för henne i hennes framtida relationer när hon redan som barn har fått lära sig att dom vuxna bara sviker. Jag gör så gott jag kan för att leda och stötta henne in i den svekfulla världen men jag är bara en mot resten det duger inte.  När jag hård granskar och jämför så är hennes liv inte långt i från NANCY SPRUNGENS liv från INTE SOM ANDRA DÖTTRAR. Hennes liv var oxå en enda lång rad av svek från vuxen världen. Ska hon sluta på samma sätt som henne eller ska vuxen världen nån gång börja ta sitt ansvar? Rädslan för att jag ska få  det där samtalet eller besöket som berättar att min älskade dotter inte finns mer är skrämande. I måndags när hon rymde efter ett bråk vi hade och vi letade och ringde runt som galningar och  inte fick napp nånstans och åkte till gården för hon brukar vara där så var det några flickor där som sa att dom visste vart hon var för dom hade hört den enas syster prata om att min dotter låg på sjukhus så försvann golvet illa kvickt under fötterna på mig. Nu visade det efter några timmar att så var inte fallet. Men dessa timmar var nog dom längsta i mitt liv. Hittade henne efter ca 6 helvetes timmar. Jag själv ? kan inte sova sönder stressad orkeslös panikångest vissa dagar kan jag inte ens gå utan för dörren utan hamnar i en hög på golvet i panik deprimerad och sjukskriven på obestämd tid. Och på tisdag ska jag och dottern till läkaren och kolla om hon fått några hjärnskador av boffandet  då dom misstänker det så för guds skull håll era barn borta från sniffning av lösningsmedel. Det räker inte med att informera ta fram en massa fakta ,bilder på hur man ser ut efter ett liv  av droger och pränta in det i huvudena på era barn. Tvinga dom att lyssna. Det får räcka för den här gången. Ska se om jag kan få hjälp i veckan och flytta över bloggen så en del allt för nyfikna personer inte får tillgång till den.