FUCK YOU!!!!!!!!!!!!!!!!!

Deserationen hos en del människor verkar fullständig. Utvecklas det till det jag tror så är det
adjös och god bye för alltid. Varför kan man inte lita på dom närmaste??? Varför när dom vet
situastionen så gör dom samma sak om och om igen??? V arför är en del så jäkla korkade??????
Får man nog aldrig veta. Är så svårt att vara lojal mot familjen igentligen?????
Nä säger bara FUCK YOU AND DIE LOSER!!!!!!

Fy på mig....

Usch är så dålig på att uppdatera bloggen är så mycket som händer just nu å jag vet inte hur mycket man kan lägga ut eller hur lite. Brottas med det som fan är en väldigt öppen person som står för mitt liv men det finns ju en del personer som gärna gottar sig i ens olycka.
När livet äntligen ser ut att ordna upp sig både för mig och min dotter så får man en riktig ordentlig örfil som gör att man vaknar upp ur "sago" livet. Jag kämpar och kämpar för mitt barn och kommer alltid att göra det fast hon ibland sårar mitt mamma hjärta nåt fruktansvärt. Men jag vet ju att hon gör det för hon mår dåligt men ändå är det så tungt så tungt.
Hade varit bra om hon hade en pappa som brydde sig och kunnde hjälpa till. Men men efter nästan 15 år så har man lärt sig det att det kommer aldrig att hända suck.
Är inte så att jag vill ha tillbaka honom för det finns inte på kartan jag lämnade honom för många andledningar och den listan bara växer för varje dag. Nä fy å usch. Men det skulle vara skönt att han betede sig som en pappa för en gångs skull. Kunde för fan inte ens ställa upp på världens enklaste sak. Kan ta det från början.
Hittade nämligen mitt barn halvt medvetslös på sitt rum sniffandes gas. Tog henne efter mycket om och men till akuten så dom fick kolla hennes hjärta mm. Efter det har det varit väldigt omtumlande mycket känslor som har farit fram och tillbaka. Soc vart ju naturligtvis inblandad å det har hittils varit en jätte bra kontakt.
Och i julas så kom min dotter för första gången på över 1 år att hon ville och behövde träffa sin pappa. Vart jätte glad och kontaktade han på en gång och visst hon fick komma. Skönt tänkte jag dom kanske kan jobba upp en kontakt igen. Pratade lite mer med han 2 dar senare om att han var tvungen att ta bort alla flaskor med gas och rakhyvllar så hon inte hade ett smörgåsbord med saker som hon brukar andvända då hon skadar sig själv. Men det gick ju inte för det var ju så jobbigt så. Säger bara HERREGUD kan man inte göra en sån liten sak för sitt barn??????  Ska det vara så svårt???  Dottern vart ju natuligtvis ledsen arg å besviken på sin "pappa". Hon har nu sakt det att det var sista chansen han fick till att va hennes pappa. Vilket jag förstår. Efter det så lungnade allt ner sig mycket bråk och förtroenden som måste byggas upp men Rom byggdes ju inte på en dag. Och i torsdag förra veckan var det dags igen. Bråkade med dottern och det slutade med att hon rymde. Ut på cyklen och leta efter henne efter en timme inser jag att jag behöver hjälp ringer min mamma och polisen. stämmer av med polisen då och då och inget barn hittat förtvivlad ledsen arg och matt ringer telefonen. Då har ungen ringt till polisen och anmält mig för misshandel och är på väg till soc jouren suck slänger mig in i bilen å är på väg upp till jouren då får min mamma äntligen tag på min dotter. Och dom bestämmer en plats vi kan hämta upp henne på. Har aldrig varit så lättad i hela mitt liv när hon sätter sig i bilen. Åker hem till min mamma för dottern vill inte sova hemma och ringer polisen och soc jouren att vi har hittat henne. Frågar varför hon har ställt till med detta men får bara "jag vet inte" tillbaka orkar inte bråka mer och är rädd att hon sticker igen så jag säger inget mer. Efter några dagar så kommer det fram varför hon ringde polisen. Hennes kompis tyckte det var en bra ide så hon hade nånstans att sova. Suck stämplad för att kompisen tyckte det var en bra ide. Inte konstigt att man blir sjukskriven pga stress.
Så nu vet ni lite om hur det ligger till så skit snacket kan få ett slut. Orkar inte skriva mer nu men undrar ni nåt FRÅGA mig. Utav andra som inte vet nåt om vårat liv får ni inga bra svar. kram

SÖMNLÖS!!!

Finns det nån som har riktigt bra tips på hur man sover?
Vad jag än försöker med så funkar det inte. Eller, jo alkohol
men man ska väl inte behöva bli alkis för att få sova????

MIN BLOGG MINA INLÄGG.....

Det här är väl MIN blogg och jag skriver väll vad fan jag vill i den? Eller??? Att jag är så öppen om att min dotter kanske har ADHD är att jag inte skäms för det och jag skäms heller inte att min mamma och jag har glasögon eller att en kompis mamma är hörselskadad. Varför jag tar upp nåt sånt vardagligt är för att ADHD är nästan lika vanligt som det. Och det är absolut inte nåt att skämmas för.
Tycker bara det är löjligt och patetiskt att folk håller på att klanka ner på dom som har det.
Tillbaka till sandlådan om ni inte kan bete er vuxet.
Syster ringde mig i dag till min förvåning. Tror hon fick sig en rejäl tanke ställare när jag sa upp kontakten med henne för 3-4 månader sen. Att vi har kontakt i dag är pga att min dotter vart inlaggd och hon ville veta hur det var med henne.Annars hade jag faktist al¨drig mer pratat med henne. Men jag har fortfarnde inte accepterat hennes vän förfrågan på facebook. Vill se först att det funkar mellan oss först.
Bävar för den dagen min mamma går bort å bråken som kommer bli. Har sakt till mamma att det ändå jag vill ha är hennes gammla service å lite små plock men blir det tjafs får hon ta rubbet tänker inte bråka över nåt sånt.
Är under min värdighet att tjafsa om sånt. Har en vän som fortfarande bråkar med sina syskon om vem som ska ha vad fast det har gått nästan 1 år sen deras mamma dog. Sa åt henne att skita i allt och tänka på sin mamma istället. Nä fy för sånt.
I morgon bitti är det möte. Får se vad dom säger om man kan andas ut lite iaf. Försöka tvätta kl 7 i morgon bitti. Har inte tvättat på en månad pga att jag legat sjuk sen jul och absolut inga rena byxor som man kan gå ut i överhuvudtaget. Men ska tvätta upp ett par för hand så man slipper gå utan om det skulle krisa. Åhh vad jag älskar att ha tvättstuga NOT.
Nu blir det att små plocka och diska här hemma suck. Nån som vill skicka en diskmaskin till min brevlåda??? haha

TRÖTT, IRRETERAD OCH LÄTTAD !

Dyng trött hållt på och städa i natt här hemma. Vad ska man annars göra när man inte kan sova? Inväntar mamma och hennes vännina som ska komma och hämta möbler som ska slängas ditt pepparn växer. Har dotterns tv oxå som ska åka samma väg bara det att den är så förbannat tung. Men klarar man att lyfta en 56kg tung tv orkar man väll en 32kg :) Att inte ha bil ger en arm muskler haha. Är otroligt lättad då jag efter 3 veckor äntligen har hittat mina presentkort på IKEA som jag fick i julklapp. JIPPI !!! Fÿller i maj å då har jag oxå önskat mig presentkort på IKEA så jag kan köpa mitt lilla bord till mitt lilllla kök. Orka spara i riktiga pengar haha. Nu får man nog ta och fortsätta städa så kanske man blir klar i år. Hatar min OCD som gör att allt ska ta så jäkla lång tid när jag städar men rent å fint blir det tillslut. kramis

BARNLEDIG & URTRÅKAD

Dottern sover över hos en kompis idag för att plugga. Och dom är redan klara med dett messta dom hade.
Otroligt stolt över både dottern och hennes kompis som faktist ägnar en lördag till att plugga istället för som så många andra ungdomar gå ut och supa och leva rövare.
Säger inte att hon är världens ängel, har gjort sin beskärda del av tonårs revolt hon med men det ser ut att ljusna för henne. Fick mail från hennes lärare och hon har varit skit duktig i skolan denna vecka. Haft svårt att komma upp på morgonen så hon har kommit lite försent. Men dom har förståelse ,för hon äter medecin som gör att hon blir fruktansvärt trött.

Var till läkaren i går med henne och vi har äntligen fått en tid efter 15 månader för utredning om hon har ADHD eller inte. Otroligt skönt ska det bli att få reda på om hon har det. Blir så mycket lättare om man får en diagnos att jobba utefrån och kanske medecin så hon blir mer stabil i sättet. Just nu och hela hennes uppväxt har det pendlat otroligt mycket i t ex hennes humör. Blir lättare oxå att koncentrera sig i skolan vilket hon i dag bara klarar en stund och en del lärare tar henne för lat. Vilket hon inte är. Vet hur det är när vi läser läxor tillsammans så klarar hon att koncentrera sig i ca 5-10 minuter sen är det kört. Då börjar hon hålla på med annat istället. 

Vet inte riktigt vad man ska hitta på har sån lust att gå ut för en gåns skull men är inte riktigt frisk än. Har inte ens kommit ur pyjamasen i dag haha. Så det blir nog att städa det man orkar och belöna sig med en bra film och bara ta det lugnt. Siktar in mig på nästa helg istället, Då ska jag bara ut. Har inte varit ute sen i början på augusti. Känner mig som en 75 årig gammal tråkig kärring. Fattas bara att man tar upp stickningen igen haha. Måste ju komma ut åtminstånde EN gång innan livet tar en annan men bättre riktning. Ni som vet vet vad jag pratar om :)
Får nog börja med att plocka upp dottens egen designade "matta" på golvet (kläder). Haha typiskt tonåringar. kramar erika

Baciller och annat jäkelskap..

Trodde jag äntligen var på väg att bli bättre från denna förkylning efter 3 veckor. Men nu börjar skiten om igen suck.  Bestämt mig för att kontakta vårdcentralen i morrn och se om jag fått bacterier i blodet igen. Känns lika dant som i sommras nämligen :( Jag verkligen avskyr att gå till läkaren och väntar istället in i det sista eller allt för länge att kontakta dom. Ja ja. Bråkat med dottern har man oxå gjort i dag riktigt ordentligt :(
Skönt att vi vart samms innan hon gick och la sig iaf. Städat har man oxå försökt sig på. I hela 10 minuter sen var det go natt i hallen. Får skjuta upp det tills jag känner mig bättre, fick iaf hallen och badrummet snabeldrakat. Tur det har en liten fisse som älskar när hon får ren låda och skvätter överallt haha.
Får ta och slänga sig framför en film och säga hej till kära Nezerilen. kram på er!

HAHA har inte haft bloggen ens ett dygn förens puckot letat sig hit. stakars människa :)

sleeples och naket....

Kan inte sova som vanligt. Oron över att dottern ska hitta på nåt medans man sover är olidlig. Och har man väl lyckats somna vaknar man av att man skriker och gråter i sömnen och mardrömmarna man drömmare ska vi inte tala om. Och alla tankar och funderingar man har konstant i huvet, vad gör hon ? Mår hon bra? Har hon skadat sig? och den största men skrämande frågan, LEVER HON? Ja , jag har ett barn som mår väldigt dåligt psykist. Och har under flera år självskadat sig. Men det var den 11 december 09 som jag fick den fruktansvärda kall duschen. Mitt barn vill inte leva längre. Hon hade gått till tåget för att slänga sig framför. Men tack vare att hennes bästa kompis inte tyckte hon var som hon brukar följde hon efter och lyckades efter mycket om och men övertala henne att låta bli. Har T att tack för att jag har mitt barn hos mig. Min mamma och jag köpte ett guld hjärta till henne för att hon ska veta att hon kommer alltid ha en speciell plats i våra hjärtan. När den choken hade lagt sig lite kom alla funderingar all oro panik ångest och alla frågor . Kommer hon att göra det igen ?, om hon gör det kommer hon att lyckas?, kan Jag släppa i vägen henne till skolan,kompisar på stan mm och hon kommer hem? Har haft många dagar hon har fått vara hemma från skolan då jag har märkt på henne att hon inte mår bra och risken är stor att hon gör nåt. Missförstå mig rätt nu men många gånger har det känts som om det hade varit lättare om hon lyckades första gången. då hade man iaf kunnat sörja. Nu står man i ett vakum å vet inte hur det kommer sluta eller hur lång denna kamp kommer hålla på. Jag vill ju självklart inte att hon ska dö., hon är ju det underbaraste jag har. Jag vill ju bara att hon ska kunna få se på livet med lycka å välmående. Och att hennes mörka demoner försvinner. Förra veckan så satt vi och hade ett av våra långa samtal som kan hålla på i timmar , där vi vänder och vrider på allt och kollar om det finns andra tankesätt eller vägar att gå, och hon sa : Mamma, hur lever man och ser på livet när man faktist mår rätt så bra? När man faktist inte är så där mörk i tankarna så allt bara är svart.? När hon sa så så tändes det äntligen lite hopp i mig att vi faktist ska ta oss ur detta, och att hon kommer att komma ur detta ärrad för livet men levandes.

Bara början....

Jaha då har man startat en blogg då. Tänkte att detta kunde vara en annan väg att ta än att tynga ner vänner med en massa jobbigt skit som händer i mitt och min familjs liv. Får se hur mycket jag kommer orka att skriva. Har en hel del jobbigt runt omkring mig som tar 99% av min tid. Och 1% av min tid att återhämta mig från allt som har varit och sker vilket gör att man hinner att samla ihop sig och fortsätta kampen. Mer om det skriver jag om sen.
Detta kommer att vara en rolig men sammtidigt en väldigt mörk och smärtsam blogg och jag tar gärna kritik men påhopp ignorerar jag fulständigt. Har lärt mig den allt för hårda vägen om vad som är viktigt och oviktigt här i livet. kramar häxan